En av anlednigarna, förutom den uppenbara: lathet, har varit att min stämmare har slut på batteri och jag är fullständigt tondöv (för övrigt en rätt obekväm egenskap när man försöker lära sig ett instrument) och därför inte kan stämma gitarren för hand.
Men då Linda var här idag och piggade upp mig idag passade hon på att pilla med sina musikaliska fingrar över señor Ibanez (gitarren, för den som inte är expert på gitarr-märken) och den sprider nu ljuva toner i casa de Aronsson. Eller ja... så ljuva som det går när jag sitter med klorna runt gitarrhalsen och krampaktigt försöker greppa ackord.
På tal om ackord undrar jag förresten hur långa fingrar den personen hade som kom på alla dessa omöjliga varianter...
 |
| Från en tid när man var hyfsat konsekvent med gitarrövandet, här plågas Helena av mina halvhjärtade försök... |
// Catrine
Skulle tippa på att det var ett fingerdjur ihop med Ronan Keating som kom på ackorden./Heléne
SvaraRadera