Jag talar såklart om Wall-E, robotarnas charmknutte.
Då pappa inte hade sett filmen, som kom ut 2008, och hela familjen gillar animerat spikades fredagskvällen i tv-soffan med käk och en alldeles för stor portion banana split. Så efter att pappa letat runt på lite olika bibliotek i stan, samt blivit överöst av andra barnfilmstips av en trevlig bibliotekarie som inte riktigt ville förstå att det inte var femåriga barn som väntade hemma utan två tonåriga tjejer som bara var ute efter just denna pärla i den animerade filmvärlden, placerade vi oss redo för underverk.
Nu, som alltid när man tror att pappa ska tycka något är roligt, så var han inte fullt lika överexalterad men småskrattade lite då och då. Men den är rolig, och det är något med det faktum att han är en ensam och vilsen liten robot som gör att dratta på ändan-humorn går hem, klockrent! En söt liten kärlekssaga också såklart, när han möter EVE (eller EVA på svenska).
Jag kan i vilket fall tipsa om denna film, för nästan alla tillfällen. Den är barnvänlig (hade ju varit skrämmande annars), vuxenvänlig och alltså ok att se med just föräldrar, smart, en tankeställare men också en film som man bara kan sitta och skratta med.
Ciao!
// Catrine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar