måndag 27 augusti 2012

Hon sa... du måste öppna din ögon, låta ljuset komma in. Det finns en värld som väntar utanför på att bli din

Står och tittar ut genom mitt stora och allt för smutsiga fönster, ner över mitt konungarike Övre Kvarngatan. Som sista hus på en lång backe är jag självutnämnd härskare här, och på eftermiddagarna spenderar jag ibland en stund eller två med att skåda ut över gatan och de som passerar.
 

Funderar på mitt projektarbete. PA.

På torsdag ska man ha en ungefärlig bild av vad det är man ska göra. Jag har inte en aning. Otippat.

Har funderat på att skriva en vuxen barnbok. Prinsar, prinsessor, magi och slott - hela konkarongen. Fast med knark, misär och medelålderskriser. Problemet är väl det att jag inte har någon vidare vuxenerfarenhet, och ska jag vara ärlig var jag aldrig riktigt bra på att vara barn heller.

Den eviga tonåringen eller något i den stilen.

Helst hade jag velat ut och resa, se något nytt ställe av världen och göra ett arbete kring det. Men jag kan bara inte komma på en bra frågeställning. Resebroschyr föreslår de flesta, men har svårt att se hur man skulle kunna göra en fullgod broschyr på bara en kort resa....

Sen har jag ingen att resa med heller. Och det har jag lärt mig nu, det är inte kul att resa själv. Kommer från en som strövade själv i Stockholm i två dagar.

Det börjar bli lite varmt, stora fönster i rummet är fint men smått överhettande när man har eftermiddagssol. Jag ska gå och gömma mig i skuggan, hata alla som vet vad dom ska göra med sitt PA lite smått och försöka komma på något till mig själv.

(Rubrik: textutdrag, Julia - Mauro Scocco)

Ciao!
// Catrine

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar