När en psykiskt svag ska bestiga Sjunde Villagatan

Idag har varit en sådan dag som jobbat emot en på alla tänkbara sätt.

Började dagen med att vakna efter 10 timmars härlig(!) sömn, något som jag inte kunnat unna mig på flera veckor. Efter en huvudvärk under gårdagen som startade på morgonen, höll i resterande av skoldagen för att bli värre lagom till den två timmar långa teorilektionen på körskolan, väntade jag mig de efterdyningar och den tröghet som alltid infinner sig ett par dagar efter en så rejäl attack. När jag då vaknade och kände mig oväntat klar i huvudet, och pigg som få, kan ni tänka er att jag blev glad.

Men nej, idag skulle inte gudarna le mot mig och mitt humör (om så, endast hånle). Nästan klar att gå till skolan, och spanskan som för den delen är en uppskattad lektion, kaosade det loss här hemma och massa saker var tvungna att göras innan jag kom iväg.

25 min, en tjurig och otrevlig gubbe, ett städat kök mm. senare skyndade jag (försenad) till skolan.

Det klara huvudet var ju som bortblåst, och med gröt i skallen gick jag genom skoldagen.

Självklart hade vi matteprov idag....

Hur det då kändes att behöva gå och handla efter skolan är väl förutsägbart. Men vägen dit var helt ok, och tack vare hög musik i hörlurarna lyckades jag förbli omedveten om hur pinsamt högt min dragkorg skramlade mot Coop's golv på min vallfärd genom affären.

Det var vägen hem, uppför backen på Sjunde Villagatan, som inte var så j*vla hanterbar med 3 l mjölk, 3 l proviva, 2 l yoggi, 12 ägg, bananer, shampo och vad som kändes som allt annat tungt man kan hitta i en affär i ryggsäcken....

Är man redan sur över alla jobbiga saker* som hänt en under dagen är det inte heller så konstigt att backen blir fyra gånger längre. Är förvånad över att jag inte började lipa, har en tendens att göra det när det inte går som jag vill.

 (* jobbiga saker = fjärtar i rymden jämfört med andra saker såsom: världshunger, fattigdom och det faktum att jorden smälter bort (eller hur det nu är..) men som man orättfärdigat gnäller över ändå)


Som tur är slank det ner en liten (läs: stor) godispåse i ryggsäcken, som skall inmundigas senare till ett, förhoppningsvis, lite gladare inlägg.

Men först, tvätt, städ och laga lite middag (fiskpinnar, mums!).

// Ciao!