lördag 28 april 2012

Du säger att jag har en liten värld men den är snygg och full av flärd

Idag har vi fått hem en ny utemöbel, vilket innebar storstädning av balkongen. Inte av mig då, eftersom det är meningen att jag ska ta det lugnt, men av mina föräldrar som har sprungit upp och ner för trappan med skurhinkar och rengöringsmedel, planen är tydligen att vi ska inviga våren ikväll med att grilla, och det säger man ju inte nej till!

Själv har jag grejat i mitt rum, i en långsam takt som ändå verkar vara för snabb för en återhämtande kropp, så himla tråkigt! Men det blev fint i alla fall, har omorganiserat mina bokhyllor, satt upp lite nya roliga bilder och rensat (ja, rensat) mitt fönsterbräde. Nu har jag bara byrålådorna kvar... Tror att jag kommer somna rätt gott ikväll.

fredag 27 april 2012

And there was a man of no particular title, who took care of the small pool in the garden, for a goldfish named George

När var senaste gången ni inte var ute en sekund på femton dagar? För mig var det senast igår, för idag var jag ute första gången sedan jag blev sjuk. Jag gick en treminuterspromenad runt huset och när jag kom upp var jag helt slut, snacka om frustrerande. Men som tur var verkar våren börja känna av att jag börjar bli mig själv igen, idag har det varit sol hela dagen, om man bortser från de moln som flyger i dess väg varannan minut. Men man ser blå himmel och temperaturen går uppåt. Det är rätt trevligt att mäta sin hälsa efter årstiden...


Glaset representerar allt vatten jag hällt i mig under de senaste två veckorna. Jag vågar inte ens gissa hur mycket det är.

I brist på annat att göra och det faktum att min mattebok hånskrattar åt mig för min obotliga oförmåga att klämma in dess kunskap, satte jag på ett avsnitt av äntligen hemma, ville se hur Elsa Billgren inredde. Hon hade ju en fantastisk lägenhet till sitt förfogande (en lägenhet jag skulle döda för), så då är det inte svårt att få  inspirationen att flöda. Hon inspirerades av 20-talets art déco och fick fram en stil som inte gick ihop helt med mig, men jag satt resten av eftermiddagen och läste på om just art déco och samlade på mig inspirationsbilder från google till min inspirationsmapp. Men jag menar, vem kan ogilla tjugotalet när så många fina människor är födda då?? Jag säger bara Audrey Hepburn...

På tal om henne, hur mycket bättre mår man inte när man får presenter när man är sjuk? Förra veckan kom mamma hem med ett kuvert med ett litet meddelande!

Det var från min faster som hade tänkt på mig när hon hittade...
...filmisar från femtiotalet med Audrey Hepburn! Denna fina skådespelerska råkar vara min favorit när det gäller allt, filmer, kläder, hår osv. Det kanske snabbade på tillfrisknandet en aning...?

À bientôt!
//Linda

torsdag 26 april 2012

Kulturveckan fortlöper i samma regniga takt

Klockan är efter åtta, solen lyser fortfarande och nu (efter en hel dag skola, med två prov, 3,5 timmes risketta på körskolan och en sväng hem) börjar andra halvan av den här dagen och jag drar iväg på förfest.

Utefest på Rya Åsar i spöregnet och leran.

Får se vad mitt betyg blir. Kameran hänger nog dock inte med, ösregn och massa människor med alkohol känns inte som den optimala miljön att bringa in den dyrgripen i. Fast å andra sidan kanske den roligaste...


Ciao!
//Catrine

If you had any sense you wouldn't take a lift from a strange man, but I'm a music lover and I'm worried about your cello

Jag har försökt göra en lista på saker jag gillar, lite roligare saker än typ glass, pasteller och det mesta från tiden innan 60-talet. Så, här kommer det jag kommit fram till hittills!

-Nya strumpor















-Cupcakes
Dessa serverades på min systerdotters dop, inte bakade av mig (tyvärr) men ack så söta och väldigt goda. Jag stod för nästa sak på listan.











- Whoopie Pies
En minst lika söt och tusen gånger godare motsvarighet till Macarons, minus de pastelliga färgerna då, men det går att uppnå helt okej med dessa godingar också.














- Krokiga träd i Tim Burton-filmer
- Block och pennor

- Kaffe och te















och
- An Education, fast jag vet inte riktigt varför, tror att det kan vara för miljöernas skull. Jag menar, kolla på det:













Det var allt för mig för den här gången!
//Linda

And we could have gone swimming near that cottage by the lake

Linda sittandes = på bättringsvägen! Jag har faktiskt varit sittandes i några dagar nu och febern har gått ner, puh! Det är otäckt att ha feber i tio dagar, men som duktig patient färdigställde jag min penicillinkur igår och har inte haft feber sedan helgen nu! Tyvärr spökar orken, andningen och hostan fortfarande. Jag minns inte sist jag var såhär sjuk, jag tror inte ens att jag har varit det, och nu är jag så trött på det så jag kan skrika. Som tur var verkar våren ha satt sig själv på hold i väntan på min återkomst, det tackar vi för! Men jag tycker synd om de stackars bäckängiter som försöker ha en storslagen kulturvecka.


En fråga jag har ställt mig de senaste dagarna är varför man inte kan få bli frisk liksom på minuten? Varför måste det bli gradvis bättre? Det är så oerhört frustrerande när man är för sjuk för att göra någonting men för klar i huvudet och pigg för att bara ligga. Jag har pluggat lite, lämnat in en krönika för tidningsjournalistiken som jag blev väldigt nöjd med och försökt klämma in lite relativa frekvenser i huvudet men det enda jag kan tänka på är de prov som har lagt sig på hög under min frånvaro. Två matteprov ocg tre (!!!) franskaprov, nationella dessutom. Jag ligger inte i balans längre och det är en känsla jag inte tycker om. Men, jag har toast, te, glass och hallon för att lysa upp mina dagar och jag har precis druckit upp en "mjölkskak" som jag hittade hos Clara fast jag tog mjölk, hallon och lite kakao istället för banan då det inte riktigt är min grej. Sedan toppade jag med glass också för att jag är sjuk och det är lika bra att passa på när det finns hemma. Det blev riktigt uppiggande! Extra barnsligt gott blir det naturligtvis med ett skruvat sugrör med askungen på.


Sedan surfade jag omkring lite och hittade ett citat som jag kände igen, så då plockade jag fram min Hello Saferide-skiva och lyssnade på Anna tusen gånger. Det var den första låten jag hörde med henne så den har liksom suttit kvar. Citatet var förresten "People are like songs" från I wonder who is like this one.

Hoppas att era senaste två veckor har varit finare än mina!
Grosses bises,
//Linda

onsdag 25 april 2012

It's hard to look right at you baby, here's my number, so call me maybe

 Hittade följande, vilken alla andra säkert vetat om länge, men jag gillar den ändå:  Call Me Maybe - Carly Rae Jepsen

Nu är klockan på tok för mycket och jag borde ha gått och lagt mig för länge sedan. Har imorgon två prov och sedan körteori i tre och en halv timme, så egentligen borde jag sova djupt vid det här laget. Kanske drömma någon fjärilar-i-magen-dröm om en prins som kommer och räddar mig på sin vita hingst (eller limousine om man nu gillar Richard Gere).

Alla andra verkar vara upptagna med någon match på tv som tydligen ska vara rätt viktig. Jag kunde inte bry mig mindre (eller jo det kunde jag väl, då hade jag inte ens nämnt det i inlägget), i vilket fall gör sådant mig högst uttråkad och hela jippot har en tendens att ta fram småbarnen i alla angelägnas debattaktik.

Systern min ska till Göteborg och operera knät imorgon bitti, så jag har huset för mig själv på morgonen då pappa åker med henne och jag börjar sent. Skulle kunna utnyttja tillfället - ha rejvdisco, stå i köket och steka pannkakor naken, damma av de rollerblades som står i källaren, räkna alla golvlister i huset eller vad annat galet man nu gör när man är ensam hemma.

Men nej, lär sluta i att jag bara sover bort det. Inget fel i det dock, sovmorgonar är väl en tonårings bästa vän?

Ciao!

// Catrine

tisdag 24 april 2012

I don't know how to put this, but... I've been cheating, with Facebook.

Har väldig lust att skriva inlägg. Det händer ju en del såhär på vårkanten när allt tar fart. Men tar mig inte tiden, det blir facebookuppdateringar istället. Så mycket enklare, snabbare.

Jag vet, den lata lösningen. Detta med långvarigt engagemang kanske inte är min grej, som typ äktenskap, eget företag osv osv. Om det var någon läsare som övervägt giftermål eller att sälja lemonad till törstiga kameler i södra Sudan med mig eller så, så kan ni ge upp det nu.

Denna vecka är det kulturvecka på Bäckäng. Ni har väl inte missat KULTURVECKAN! Det, mina vänner, är att leka med döden om andra (sanna) bäckängiter får nys om det. Det betyder föreningsaktiviteter, suparfester utomhus trots det blöta Borås-vädret, pepprallyn, elever som hoppas på att få inställda lektioner, kursprov, mera suparfester och en glimt sol mellan alla mörka regnmoln. Kommer väl lite bilder om jag orkar släpa med mig kameran till skolan någon dag.

Nej men det är kul, jag får bygga på min samling på armen. Är nu uppe i hela TVÅ festivalarmband...woop woop!

Ett tredje festivalarmband lovas inom kort, sedan får vi inte glömma det franska (internationellt, pluspoäng!) som kom hem med Heléne för några veckor sen...



Ciao!
// Catrine

måndag 16 april 2012

A little something about illness.

Det är inte kul. Någonstans.

Dagar som de senaste fem önskar jag att jag hade alla säsonger av förhäxad och Big Bang Theory på dvd och att jag hade lust att läsa (eftersom man har all tid i världen att göra just det). Men tyvärr är tillståndet man befinner sig i när feber härjar i kroppen sådant att man inte har lust att göra någonting. Ligger man på rygg mår man illa, ligger man på sidan mår man illa, ligger man för länge blir man uttråkad. Så man tar fram sina bästa filmer/serier och spelar sönder dem.

Jag kommer inte tacka mig själv för det senare.

À Bientôt
//Linda

lördag 14 april 2012

Stängt pga. orkelöshet, återkommer på måndag

Oy vey vad det gapar tomt här på bloggen, som Linda säger tryter inspiration och ork lite. Vi har helt enkelt gått på lov.

Vi hörs när skolan börjar igen tror jag. Den minsta energi jag har kommer läggas på inlämningar och prov-pluggande.

Ciao!
// Catrine

tisdag 10 april 2012

...

För min egen del så känner jag just nu att inspirationen tryter lite, jag vet inte vad jag ska skriva om, hur jag hittar de bästa orden och så vidare. Därav en dåligt uppdaterad sida...

Just nu sitter jag och bläddrar i gamla Allers-tidningar efter recept och försöker finna lusten till att sätta mig med bisektrisatser och randvinklar.

ja, ni förstår ju.

//Linda

fredag 6 april 2012

Freeeeeeeedoooom!

- som en viss torterad Mel Gibson en gång skrek och fick Catrine att gråta tills tårkanalerna strejkade.

En hemtenta avklarad! Fast det var rätt kul att göra...första gången på länge som jag uppskattat naturkunskap. Imorgon är det ledigt, sen följer helg, sen en veckas lov! Underbart!

Ungefär SÅHÄR glada är vi över att jag är klar, både jag som suttit och skrivit, men också pappa som nu slipper lyssna på min höga plugg-musik kl 12 på natten....
Ciao!
// Catrine

onsdag 4 april 2012

Studiebesök i Göteborg

Jo, journalisthögskolan var sannerligen upplysande (skrämmande) och kanske till och med en gnutta inspirerande trots att mitt framtida yrkesval förmodligen inte blir just journalist. Det är synd att linjen fokuserar så mycket på journalistiken och inte lika mycket på författarskapet, det är ju trots allt en kombinerad utbildning, men man får ju naturligtvis bra tips från journalistiken också!

Som sagt, Journalisthögskolan på förmiddagen och SVT på eftermiddagen. Det pratades om intagningspoäng, högskoleprov, B- och C-uppsatser, tittarsiffror, tv-tabbar och massa annat.
Jag såg en skylt med särskrivning vilket gjorde mig lite purken...


Och så var det med den dagen!
//Linda

Studded Hearts levererar

Det har kommit in himla massa coola shoots på Studded Hearts nu. Det är vitt, grått, denim och solbrända tjejer med vattenrufsiga hår och solglasögon i öknen och på stränder, i jeepar och husvagnar.... Ouf!

She Drives Me Crazy - Fine Young Cannibals

Waiting For A Star To Fall - Boy Meets Girl

Kiss - Prince & The Revolution

Dangerous - Roxette

White Wedding - Billy Idol

Dressed For Success - Roxette





 

Ciao!
// Catrine

tisdag 3 april 2012

King of California

Under min ack så angenäma vistelse i de svenska fjällen, snubblade vi över en film som gick på tv. King of California, var titeln med Michael Douglas i huvudrollen. Vi såg de sista två tredjedelarna, men man fick en bra uppfattning ändå, så jag bestämde mig för att plita ned en liten recension på den, sedan flöt jag in på en ganska djupsinnig analys av filmstruktur, så är man inte intresserad av sådant kan man nästan sluta läsa här...

Den var, till min förvåning, väldigt bra. Inte tack vare handlingen utan snarare skådespelarinsatsen. Jag menar, vem kan motstå en manisk, bevuxen, oansvarsfull, basspelande och tanklös Michael Douglas? 
   Han är en mentalt... ja, ostabil man, åtminstone enligt omvärlden, som är helt säker på att en skatt ligger gömd under stadens mark och han lyckas naturligtvis övertala dottern om att hjälpa honom.
   Den är väl inte vad jag skulle kalla moraliskt uppmuntrande, men den har den där touchen (eller snarare genomsyrandet) av ren och skär befängdhet som, tillsammans med ett otroligt välplacerat soundtrack, och diskret kamouflage av skruvad humor bredvid den uppenbara, gör framförandet till ett av Douglas' bästa, enligt mig. Han blir vackert kompletterad av Evan Rachel Wood som stundom hjälpsam och uppmuntrande, stundom frustrerad dotter som blir utsatt för diverse problem, både med fadern och bland annat en incident med en swinger-barbecue...
   De klassiska milstolparna finns naturligtvis med; tveket/tvivlet, insikten, the good part, the really good part (som vanligtvis är sammansatt av ett medley av kortare scener, positiva och glada sådana, ackompanjerat av en-två fjärdedelar av en munter låt), bråket/avslöjandet/brytet, tårfyllt eller åtminstone kramfyllt försonande och slut, lyckligt eller sorgligt eller vad tittaren än bestämmer sig för. 

Totalt sett tyckte jag om den, på ett fördriva-en-lördagskväll-sätt, den var härlig, knäpp och skum (skum utan lödder, då alltså) precis som en normal film ska vara!

Trailern hittar ni här

À bientôt!
//Linda

söndag 1 april 2012

Bikinisäsongen gör intåg och sätter sina ångestklor i var liten stackars flicka, smal som otränad?

Sitter inne i bikini med en strawberry daquiri (alkofri, körlektion 7:30 imorn ju.....) i handen. Ute är det minusgrader och snön förpestar Borås fridfulla villaområdeskvarter.

Daquirin har jag ingen direkt förklaring till, blev bara sugen på något sött. Bikinin däremot ---> försöker hitta någon bra till imorgon då jag beger mig med klassen mot stadens simarena för vattenpolo och vattengympa på idrottslektionen. Vill gärna ha något som håller sig på plats och inte bestämmer sig för att under en vattengympaövning plötsligt visa hela arenan....ja, saker som inte bör visas helt enkelt.

Och utseendet såklart. Jag bara hatar det redan nu, vet precis hur det kommer låta. Alla tävlar om vem som har sämst självförtroende och ser tjockast/blekast ut.... Blir rätt tröttsamt i längden.

Nää, jag håller själv på sådär. Eller, det är vad dom andra tycker när jag påpekar hur otränad jag är. Otränad och tjock är inte samma sak, enligt mig då. Så fort jag ens nämner hur ur form jag känner mig (för jo, så ÄR det, har man inte tränat ordentligt och konsekvent på snart ett år BLIR det så) får jag skäll för att jag "inte alls är tjock". Det sa jag inte heller.

Om dom får klaga på att dom är tjocka, då ska jag f*n få klaga på att jag är otränad! Så det så.


 Mitt val är väl uppenbart, den nedre bilden. Och många misstycker säkert när jag väljer den, men jag tycker helt enkelt att den ser hälsosammare ut.

Jag tror jag tar mig ett till glas daquiri, och sätter mig och planerar ett grymt träningsschema. Så somnar jag gott.


Källor
Bild 2
Bild 1

Ciao!
// Catrine

You say yes, I say no, you say stop and I say go, go, go

Den nakna sanningen, en bild i timmen upp till Sälen, helt oredigerat och musiken jag lyssnade på just då.

4.23
I didn't see it coming - Belle and Sebastian 

5.27 
Love, Love - Amy MacDonald

6.06 
Penny lane - The Beatles

7.20 
Amarula Tree - Amanda Jenssen

8.14 
Day Tripper - The Beatles

9.11
Come on, sister - Belle and Sebastian

Framme!

Här är bilder från mobilen då jag kände att det var onödigt och otympligt att kånka med mig kameran i backen. 


Jag hittade en skrivbordslampa i stugan som jag ville ta med hem och spraymåla i mintgrönt. Jag vaknade med lika snygga frisyrer varje morgon. Jag åt en våffla. Jag köpte en hoodie och en semesterplånka. Jag satt med solen i ryggen med kaffe latte. 
Avec des autres mots, un voyage formidable!

Officiella fjällenlåten för i år blev Hello Goodbye med the Beatles

Goodbye,
//Linda