Det gjorde min dag.
På min fridfulla (en aning småsvettiga och stressade) strapats mot skolan denna morgon hittade jag en mobil på gatan.
Efter mycket sökande i kontakter, samtal och sms har Robert fått tillbaka sin telefon.
Fick även en liten hittelön, fast kan med lite värdighet säga att jag propsade på att detta inte var nödvändigt..
Fast mest värt var ändå att få göra någons dag på detta sätt.
(Japp, detta är (typ) det mest spännande som hänt mig på flera månader..)
Ciao!
// Catrine
onsdag 29 februari 2012
måndag 27 februari 2012
Vad som hände när cupcaken försvann
Jo, den slank ner till the Mentalist. Som eminent dotter tog jag den bästa och låter föräldrarna bråka om vem som ska få ta med sig resten till jobbet eftersom vi inte äter sådana onyttigheter här hemma (hrmpf).
Tillsammans med kaffe (mmm) och dagliga dosen av the Mentalist blev alltså cupcaken uppäten.
Tillsammans med kaffe (mmm) och dagliga dosen av the Mentalist blev alltså cupcaken uppäten.
Sedan satte jag på mig klackskorna igen bara för att de fortfarande stod framme efter helgen.
//Linda
Becoming a real blogger
Sitter och äter "bloggmat" (så där fräsch mat som man kan fota och lägga upp på bloggen, oftast sallad av något slag, helst med lax eller annan smal-mat i) som min systers så snällt serverat och läser igenom ett inlägg med 400 kommentarer(!).. *suck*
Men det är det värt, har något att hämta ur det. Vad säger jag dock inte, än.
Hittade på samma blogg en två försvinnande häftiga bilder, som bara får mig att vilja ta bilen och sticka till Sthlm och starta mig ett eget liv, i en egen bostad!
Bilderna är tagna från denna blogg .
Ciao!
// Catrine
Men det är det värt, har något att hämta ur det. Vad säger jag dock inte, än.
Hittade på samma blogg en två försvinnande häftiga bilder, som bara får mig att vilja ta bilen och sticka till Sthlm och starta mig ett eget liv, i en egen bostad!
Bilderna är tagna från denna blogg .
Ciao!
// Catrine
I'll be seeing you in all the old familiar places that this heart of mine embraces all day through.In that small café, the park across the way, the children's carousel, the chestnut trees, the wishin' well.
En gång eftersökte min mor lite mindre cupcakes. Sedan kom hon hem med perfekta formar med Moomin som jag nu har provat. De blev jättefina och perfekta i storlek, det är annat än vad man kan säga om de andra fina formarna som jag provade samtidigt de var så picknickfina! Rödrutiga och grejer men låga och odugliga, därav det tidigare inlägget. Det var som Titanic all over again.
De små blev fina men jag lägger bara ut bild på den bästa...
Muffinsarna är vanliga vanilj och frostingen är precis lika fullkomligt normal med cream cheese, smör, florsocker och en gnutta smält choklad för den där riktiga autencititeten. Mm.
Á bientôt!
//Linda
Från en tid då allt var annorlunda
Nej, jag pratar inte om en svunnen tid när jag var fem år gammal och knubbig, och livet var så lätt (eller vad man nu brukar säga). Inte heller om sjuan, när bästa vännen hette Mimmie och jag trodde att vi skulle sitta ihop för alltid. Jag pratar inte ens om första gången jag såg fenomenet ungdomar fulla på smuggel-öl och vodka på den första klassfesten i nian.
Jag pratar om för mindre än ett år sen, när jag cyklade omkring nere i Varberg en helg med tjejmaffian och lyssnade på musik genom Ellens knastrande Pringelsburk-högtalare. Vi lyssnade på: Alexandra Stan – Mr. Saxobeat - Radio Edit i bilen på väg in mot stan, men vinden fladdrande in genom fönstret och håret som slog i ansiktet, med solen i ögonen och adrenalinet pumpande när vi skrålade "å-å-å-åke...". Vi sjöng och försökte låta bli att inte skratta för att vi var så himla glada, när vi vinglade omkring på landsvägarna mellan Allis stuga och stranden och sjöng på sommarplågan Veronica Maggio – Jag kommer.
Vad allt tedde sig spännande och fulländat, trodde liksom att det var så bra som det kunde bli.
FEL.
Hur mycket man än tror att man lyckats klura ut det (och med det menar jag livet, fast det låter himlans klyschigt att skriva det rätt ut, så det får hamna i en liten parentes) sitter man där sen, ett år senare och har upplevt saker man aldrig kunnat föreställa sig.
Är det inte häftigt?
Ciao!
// Catrine
Jag pratar om för mindre än ett år sen, när jag cyklade omkring nere i Varberg en helg med tjejmaffian och lyssnade på musik genom Ellens knastrande Pringelsburk-högtalare. Vi lyssnade på: Alexandra Stan – Mr. Saxobeat - Radio Edit i bilen på väg in mot stan, men vinden fladdrande in genom fönstret och håret som slog i ansiktet, med solen i ögonen och adrenalinet pumpande när vi skrålade "å-å-å-åke...". Vi sjöng och försökte låta bli att inte skratta för att vi var så himla glada, när vi vinglade omkring på landsvägarna mellan Allis stuga och stranden och sjöng på sommarplågan Veronica Maggio – Jag kommer.
Vad allt tedde sig spännande och fulländat, trodde liksom att det var så bra som det kunde bli.
FEL.
Hur mycket man än tror att man lyckats klura ut det (och med det menar jag livet, fast det låter himlans klyschigt att skriva det rätt ut, så det får hamna i en liten parentes) sitter man där sen, ett år senare och har upplevt saker man aldrig kunnat föreställa sig.
Är det inte häftigt?
Ciao!
// Catrine
Skall vi gå under? (igen)
När jag vaknade imorses gick det fel någonstans på vägen. Ställde mig upp ur sängen och bara vek mig dubbelt framåt, vet inte vad som hände men följande halvtimma låg jag i kramptillstånd och tyckte himla synd om mig själv. Någon skolgång blev det ju inte, men då jag har prov nu på eftermiddagen kände jag att jag släpar mig till skolan ändå.
Provtillfällen skall genomföras av alla som kan vid utsatt tillfälle enligt mig, de som är "sjuka" för att man inte har pluggat ordentligt tycker jag är orättvisa, fega och lata.
Sedan fick jag ett sms av min kära violflicka, som behövde lite ledsagande i den filosofiska världen av livsfrågor, så drar mig iväg till skolan nu för att prata mening och undergång i Bäckängs dragiga matsal....
Ciao!
// Catrine
Provtillfällen skall genomföras av alla som kan vid utsatt tillfälle enligt mig, de som är "sjuka" för att man inte har pluggat ordentligt tycker jag är orättvisa, fega och lata.
Sedan fick jag ett sms av min kära violflicka, som behövde lite ledsagande i den filosofiska världen av livsfrågor, så drar mig iväg till skolan nu för att prata mening och undergång i Bäckängs dragiga matsal....
Ciao!
// Catrine
There's a million things to be, you know that there are. And if you want to live high, live high, and if you want to live low, live low. 'Cause there's a million ways to go, you know that there are.
Jag sitter och väntar på att klockan ska bli halv nio så jag kan gå hemifrån. Jag klagar inte, men nu har jag lyssnat på samma låtar tre gånger om så därför blev beslutet att lägga till Cat Stevens "If you ant to sing out sing out" på listan förvånansvärt uppfriskande.
Jag sitter och drömmer om jumpers, mitt nya favoritplagg. De endast två som finns i min garderob, eller en för den andra har jag på mig, är ju inte mycket att hänga i julgranen. Så jumpers är vad jag för närvarande letar efter tillsammans med vippiga kjolar, knytblusar och strassiga broscher/klämmor (som jag inte har än, men vill ha!).
Jag sitter och tittar på klockan som precis blev tjugosju minuter över åtta.
Quelle matin...
//Linda
Jag sitter och drömmer om jumpers, mitt nya favoritplagg. De endast två som finns i min garderob, eller en för den andra har jag på mig, är ju inte mycket att hänga i julgranen. Så jumpers är vad jag för närvarande letar efter tillsammans med vippiga kjolar, knytblusar och strassiga broscher/klämmor (som jag inte har än, men vill ha!).
Jag sitter och tittar på klockan som precis blev tjugosju minuter över åtta.
Bilden är härifrån
Quelle matin...
//Linda
söndag 26 februari 2012
Spakväll för vår Linnea!
 |
| Presentöppning, yay! |
Eftersom att Linnéa har fyllt 18 skulle detta såklart firas med en tjejkväll. Då det är det vi gör (typ, bara, alltid, hela tiden...).
 | ||
| Linnéa var där, obviously... |
 |
| Linda, som vi var hos för övrigt |
 | ||
| Allis |
 |
| Heléne |
 |
| Ebba |
 |
| Ellen |
 |
| Efter en god middag med Ebbas väl genomförda citronsås blev det lite spa. |
 |
| Vissa chillade i badkaret... |
 |
| ....och vissa hade problem med ansiktsmasker och var mindre nöjda. |
 |
| Sedan blev det chic-flicks för hela slanten! |
 |
| Denna sågs tyvärr inte, men vi fick vår dos av snygga skådespelare ändå.... |
 | |
| Efter glass, kokad kondenserad mjölk, kakdeg och annat onyttigt (fast det slank nog ner en och annan morot- och gurkstav också)... |
 |
| ...så somnade vi gott på en härlig konstellation av kuddar, täcken och madrasser, iförda mysigaste av myskläder. |
Grattis igen Linnéa, kramar!
Chocolate Chip Cookies
 |
| Ställde mig och bakade häromdagen(natten), Chocolate Chip Cookies stod på menyn. |
 |
| De typiska smakerna är ju choklad/lime men testade att slänga i lite jordgubbar, det är ju så j*vla gott i drinkar och liknande. Det blev lyckat, riktigt lyckat! |
 |
| För att pigga upp en sats med choklad/apelsin testade jag att klippa ner lite marshmallows (nu kommer detta med stavningen igen...??), kletigt under produktion, men gott resultat! |
 |
| Borde kanske fattat redan när jag såg att smeten var så här lös...men nej, jag är inte så observant ibland. När kakorna sedan skulle gräddas på tjejkvällen smälte de ut på hela plåten. Och fick inmundigas med varsin sked direkt från bakplåtspappret. Tror dock inte det var någon som klagade på det.... För ärligt talat, smet är ju sååå mycket godare än när man misshandlat denna himmelska uppfinningen (smet) i ugnen. |
Ciao!
// Catrine
There must be more than this provincial life!
"Isn't this amazing, it's my favourite part because you'll see
Here's where she meets prince charming,
but she won't discover that it's him 'til chapter three"
- Belle
// Catrine
En officer och gentleman, finska pinnar och mattelektioner
Sitter och pluggar för fullt inför ett Historia-prov imorgon. Massa namn, årtal och andra kunskaper som skall in.
Till (högst nödvändig) hjälp har jag post-it's, överstrykningspennor och ett litet system för att få in alla kommunister, nazister och politiska pakter i huvudet.
Fast, kan inte påstå att det går så bra. Sitter och drömmer om finska pinnar, En officer och gentleman och tråkiga mattelektioner istället...
Ciao!
// Catrine
lördag 25 februari 2012
Nyinvigning hos Vera
Kära nån, en sådan eminent kväll har jag inte varit med om på länge. Jag kan bara inte bli missnöjd bland vintage, bubblig dricka och musik!
Catta kom till mig och vi förberedde oss med pasta. Jag ville ha på mig någonting extra (den mer fåfänga sidan av mig) och det tog ett tag innan jag fick på mig någonting som jag tyckte dög, men det blev bra till slut.
Catta kom till mig och vi förberedde oss med pasta. Jag ville ha på mig någonting extra (den mer fåfänga sidan av mig) och det tog ett tag innan jag fick på mig någonting som jag tyckte dög, men det blev bra till slut.
Vi strosade med våra kameror till Österlånggatan, fick lotter och steg in.
Man fick dricka
Och mat
Och godis! Geléhallon... gaah
Sedan fick man en stund på sig att titta på fina saker
Sedan höjdes blickarna....
...och en Felicia började jamma på guran, superduktig
Lite här och var stod glas som hade blivit papperskorgar
Det hittades shorts
Så tittade man uppåt igen
Denna vackra kvinna äntrade scenen och spelade en stund
Alla var glada och minglade för fullt
Det kom fler glas
En violflicka på G med Monsterkameran
Jag hängde i provrummet en stund tillsammans med Thomas Di Leva...
...Madonna...
...Keira Knightley...
...Audrey Hepburn(!!!)...
...världens bästa parfym och Marilyn Monroe, tror jag...
...och andra tjusiga, flärdiga damer.
Ett överflöd av kläder
Den här puderrosa (orangea på bilden) jumpern fick följa med mig hem!
Vi kollade in herravdelningen
Och flanerade
Sedan sade vi var hälsad, hejdå och gick åt varsitt håll.
Voici notre soir!
//Linda
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)