Att det hade krävts en liten lastbil för att få med all vår packning hade inte förvånat varken oss eller våra föräldrar som var gång himlar med ögonen åt alla väskor och kassar vi tar med för en helg.
Men denna gång skulle det faktiskt med två moppar, och om vi så haft med oss varsin toppluva som enda klädesplagg och en knäckemacka var som proviant hade det varit svårt att få in två moppar i bagaget.
Väl framme sattes de två violflickorna i arbete i köket med moppar lastades av och sängar paxades uppe på loftet av den andra två.
Ärtor, basföda för en brutal tjejmaffia.
20 min krig med påslakan och täcken som inte ville samarbeta senare...
...fick två violflickor köra moppe för första gången. Bilden beskriver inte riktigt lika bra hur pass nybörjare vi var (/är). En ledtråd kan vara att jag frågade Allis och Ellen hur man växlade....ja *host*.
Efter en tur med mopparna (då Allis och Ellen var åter bakom ratten styret) för att handla satte vi oss på fordon en aning mer bekanta för oss allihopa. En hederlig gammal damcykel är ett måste när man ska ner till stranden i Varberg.
Hem och torka badkläderna på linan i det ljuvliga vädret.
På med långklänningar (ytterligare en anrik tradition från förra året), och skuttande på ängen blev ett av kvällens göromål.
Dagen som följde begav vi oss till Ellen och Allis Mecka, Ullared! Jag och Linda var inte riktigt lika frälsta.
- "Jaha, är det kanske där växeln sitter...? Eller vänta, va? Har moppar bara två hjul?"
Även om Linda och jag själv inte var fullt lika exalterade över vår position, som de två andra kottarna, hittade vi i alla fall en stor avdelning med film (samt vår personliga favorit, de charmerande männen) att stirra oss tårögda på. Just denna bild visar en film och kopplar till ett skämt från begynnelsen av violflickornas episka bekantskap.
Väl hemma, en timmes moppefärd och en avdomnad bakdel senare hade hjärnan bara ett sikte, sängen!
En snabb tupplur, och sedan var det dags för nya äventyr - mot landet av Vägkantsblommor!
Stackars Ellen fick sig en pollenallergichock och ögonen grät ofrivilligt på henne resten av kvällen...
Men det gör inte så mycket, för då har man Allis som kramar bort allt det jobbiga.
På torsdagen skulle Allis till Göteborg i några timmar för att sladda runt och lära sig att inte köra på älgar. Så vi andra begav oss in till stan för att spendera dagen. Glass på torget...
....lite shopping...
...och självklart en kaffe!
Smile! Violflickorna hoppas att ni läsare också har en lika fin vän där ute någonstans som vi två har i varandra.
Vi åkte till Ellens stuga, gick till havet, hoppade studsmatta, spelade fotboll med småkusinerna och jag träffade Ellen-mormor och Ellen-morfar för första gången.
Linda utmanades på studsmattehoppning av Ellens kusiner, efter en skakig färd på pakethållaren bakom mig.
Nästa dag var Allis tillbaka i gänget, efter att ha klarat halkkörningen med bravur, och det begav sig igen in till Vbg för mer shopping.
Mmm, lyllo mig är det sannerligen, så lyllo att det inte ens gör något att frapinon tog slut.
Åter i Allis stuga, vårt hem för veckan, passade jag på att slappa på madrassen i eftermiddagssolen medan de andra gjorde mat.
Eftersom att man inte kan få nog av havet hamnade vi nere på stranden igen, efter att de andra hade fått dra upp mig ur sängen.
Pizza med Carro, kompis till...
...Frida, granne till Allis.
Sista kvällen bestämdes det att det skulle badas, väl där såg det ut såhär...för om man skådade himlen framför oss mötte man följande...
...en magnifik solnedgång. Bilden är naturlig och ingen redigering varken behövdes eller skulle göra den rättvisa.
Efter mycket tjat på de andra hoppade vi i och lämnade både handdukar och badkläder på land, ett härligt nakenbad kl elva en ljus sommarnatt!
Efter att kläder var åter på avslutades veckan med en dans i såpbubblor på klipporna.
Ciao!
// Catrine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar